Området

Nära till gamla Östberga med trevligt café, Coop med öppettider sju dagar i veckan. Paketutlämning på Coop. Pizzeria och andra matställen.  Bra kollektivtrafik vid hållplats Terassen med buss 134 till Årstaberg och Liljeholmen. 168 till Gullmarsplan och Årsta. 168 går inte så sent på kvällarna.  134 går alla dagar i veckan under helgerna även på natten.  Trevlig pizzeria på Östberga torg. Bibliotek/kulturhus med olika aktiviteter under veckan. Naturskönt område.

Informationen inhämtad från Wikipedia.

Stockholms kommun övertalades att satsa på en annan utformning av området och så uppstod kvarteret Stamtavlan med Stamgatan. Byggnadsprocessen rationaliserades och man provade olika byggnadsmaterial. På Stamgatan 87 testades olika planlösningar och material. Fasaden täcktes med eternitskivor med inslag av lättmetall. Men övriga hus byggdes av prefabricerade betongelement som var ett nytt byggnadssätt. Med hjälp av byggkranar uppfördes husen snabbare än vad som tidigare varit möjligt, systemet infördes av byggfirman Ohlsson & Skarne.[2] Husen gjordes bredare än smalhusen, 12,5 meter, för att skapa större rum än i vanliga smalhus. Totalt uppfördes 1 000 lägenheter 1957–1959. Husen placerades i ringform kring den stora äng, nuvarande Stamparken, som fanns mitt i området.

Utbyggnaden fortsatte med områdena Östbergahöjden och Östbergabackarna 1967–69. Kommunägda Svenska Bostäder uppförde 49 lamellhus med 1 200 lägenheter. Mitt i området, kring Östbergatorget, uppfördes ett mindre köpcentrum. Samtliga hus blev nästan identiska; loftgångshus i fyra våningar. Stora emaljtavlor av 21 konstnärer pryder entréerna. Bland upphovsmännen kan nämnas Felix Hatz, Johan Waldenström, Gerry Eckhardt, John Thorgren, Erik Jensen, Stig Pettersson, Birgitta Hackman-Charlez, Stig Ghylfe, Lars Stenstad, Curt Asker, Laris Strunke, Kurt Sundén, Ivan Rodell och Åke Pallarp. Man överskattade behovet av parkeringsplatser, vilket gjorde att mycket naturyta asfalterades.

2001 förtätades Östbergahöjden; fyra punkthus och sju stadsvillor byggdes i anslutning till befintliga hus. Till viss del kunde överflödiga parkeringsplatser tas i anspråk. Det har dock förekommit kritik från grannar om att vissa byggnader hamnat för nära balkongerna. Senare har ytterligare bostäder uppförts på Tussmötevägens östra sida; tre punkthus med åtta våningar, totalt 89 lägenheter med inflyttning våren 2009.

De närmaste åren kommer delar av Årstafältet att förses med bostäder och service.[3] En arkitekttävling har hållits och området kommer att utformas enligt förslaget Arkipelag som ritats av den franska arkitektbyrån Archi5. 

Det finns ingen enkel bilväg mellan bostadsområdena Gamla Östberga och Östbergahöjden (eller till grannstadsdelarna) vilket gjort att olika busslinjer betjänar de olika delarna av stadsdelen och att resor inom stadsdelen medför byten. Östra delen av Östberga, Gamla Östberga, nås med SL:s buss 144 (Gullmarsplan-Fruängen). Östbergahöjden och Östbergabackarna nås med bussarna 168 mot Gullmarsplan och 134 mot Liljeholmen.

Namnet Östberga kommer från ett mindre torp, som låg på det grönområdet som nu finns mellan Huddingevägen och Tussmötevägen, första gången omnämnt 1397. Östberga bytomt är ett fornminne med RAÄ-nummer: Brännkyrka 68:1.[1] Gården såldes till Stockholms kommun 1911, och de sista byggnader revs på 1950-talet när bebyggelsen längs Stamgaten började uppföras. Gårdens ägor omfattade östra delen av Årstafältet samt nuvarande Svedmyra och Tallkrogen med bland annat Mossens gård och torpet Svedmyra.